Lägger ner bloggandet här ett tag. Tack alla ni som läst här!!!

ÄNTLIGEN!

I morgon ska jag få ommålat i barnens rum. Var och hämtade ut färg till båda rummen idag och i morgon kommer de hit och spacklar och slipar. Jag hoppas verkligen att barnen (framför allt ebba) kommer att acceptera mina färgval, då de kanske inte riktigt var som de hade önskat. Nu är det visserligen så att Ebba önskade svart (!!!) färg till sitt rum o det var ju ingen önskan som jag kände att jag kunde tillmötesgå. Det blev istället en gul färg tillsammans med en mörkgrön-aktig fondvägg. Jag tyckte det var läckert i alla fall. Hoppas att de inte blir hysteriska utbrott här hemma!!!

För övrigt började jag min praktik idag. Jag jobbar nu med layouten till en tidning och dessutom har jag även vissa informatörsuppgifter. Som klippt och skuret för mig!! Hoppas verkligen att det här kommer att ge mig massor av erfarenheter som sedan kan leda mig vidare! KUL!!!

Önskar...

...att jag inte behövde känna mig så ensam...

Idag gör jag det... o många fler dagar också för den delen...

Dagens svin!!!!

Dagens bekännelse:

Året är 2002. Det är augusti. Min son är nästan två år och min dotter lite över åtta månader. Pappan till barnen får mystiska telefonsamtal från en Linn som han baaaaaaaaaara är kompis med och lärt känna i Gävle under cityfestivalen. Jag tjatar, gråter, skriker och försöker att luska ut vem denna människa är. Men de är baaaaaaaaara kompisar.

Året är 2006. Det är den 7 oktober och helt plötsligt kommer erkännandet. "Jag vet inte varför jag gjorde så mot er...Hon betydde inget".

Hur många fler hade den jäveln fram tills att han träffade hon som fick oss att skiljas. Hon som han hade ett nio månaders förhållande med från juli 2003 och framåt och som han nu har barn med????????

Varför gör det så ont??????

Inte så tätt mellan inläggen

Antingen har jag drabbats av bloggtorka eller också händer det helt enkelt inte mycket i mitt liv?? Har hur som helst idag kommit fram till att jag måste vara mer tydlig. OM det nu finns högre makter (som jag faktiskt inbillar mig i svaga stunder och som jag ber till när jag inte vet varken ut eller in) så måste jag tokprecisera mina önskningar.

Jag önskade mig en man... O en man fick jag mycket riktigt. Dock inte i närheten, utan 18 mil härifrån som omöjligt kan flytta närmare mig.
Jag önskade mig en bil... O en bil fick jag mycket riktigt. Dock inte en bil man får köra med, utan en bil med körförbud fram till att de 12 anmärkningarna åtgärdats.
Jag önskade mig en resa.... O den har jag sannerligen inte sett röken av??????

Som jag ser det så har jag tre alternativ. Antingen måste jag börja precisera mina önskningar ytterligare eller också måste jag helt enkelt börja vara försiktig med vad jag önskar mig.
Eller också är min sista utväg kanske att jag ska lägga ner mina önskningar helt o hållet!!!??

Lite om min vardag

Fick en bil av min kärlek. Blev hur glad som helst och såg framför mig hur vintern skulle bli så enkel med skjuts till skola och dagis, handling, hälsa på vänner som bor ute i skogen etc etc.
Lyckas få tag på en besiktningstid i Hedemora på onsdagen och åker dit med en vän med förhoppningen att det bara skulle vara några små fel. Men ack så fel jag hade. Vi möts av en relativt ny tjej (!!) som, pga sin osäkerhet, gick igenom bilen extra, extra, extra noga och bad dessutom sina manliga kollegor om hjälp. Resultatet blev inte mindre än 12 fel!!!!! Ska väl vara tacksam för att jag fick köra bilen hem och även till en verkstad.

På kvällen skulle jag smyga in till min son ge honom en godnattpuss. Väl framme vid hans säng lyckades jag smälla i tån i en bräda som han hade på golvet och som han brukar hamra i. Slog inte i så hårt, men tydligen förbannat rätt!!!!! Lilltån gick troligen av... Hur kan en sån liten tå kännas så fruktansvärt mycket??? I och med detta handikapp så skulle ju den där bilen vara rätt så bra att ha typ! Men den står just nu i garaget och bara kostar parkeringspengar!!!

Idag skrev jag ett sms till mitt kära ex och frågade när han kommer och hämtar barnen på torsdag. Efter ett par timmar ringde han upp och förklarade att han minsann inte kan ta barnen. Han jobbar!! Och dessutom hade han dem två helger i rad och då ska ju jag också ha det! Ja.... och sen undrar idiotjäveln (ursäkta mitt språk) varför jag låter irriterad!! Var ska jag börja??

Kort sammanfattning!!

Det är höst!

Min ex man finns fortfarande!!!!

Kunde fetglömma underhållet för den här månaden! (vem behöver 2500 kr??)

"Lära-mig-sätta-gränser-till-mina-barn-kursen" börjar ge riktiga resultat!!

Kanske ett praktikjobb på G som AD/Informatör!

Skulle behöva vila upp mig= Sol, bad och färgglada drinkar!!!!

Går in i vecka tre

Idag går jag in på min tredje vecka ensam med barnen. Det kanske inte låter så hemskt (o det är det visserligen inte heller.....längre). Det som har varit en smula skitjobbigt är att jag börjat med en ny metod. Jag tror jag kan kalla den, "Gestapo-metoden". Det innebär alltså att de gränser jag inte satt under barnens tidigare levnadsår, sätter jag NU!! *pustar ut*

Det är slut med att ge dem en glass för att jag inte orkar stå emot tjatet längre. Att låta dem få en macka en kort stund efter maten, när de knappt smakat på det som jag serverat. Att läsa fyra böcker, när jag tidigare sagt att jag ska läsa en. Etc, etc, etc...

Det jag kan säga hittills är att... Det har blivit lite bättre, men huvva... va det tar på krafterna att göra sådant här ensam!!!!!!!!!!

Underhåll

Idag fick jag ett sms av barnens pappa. "Tack för att jag ska betala 2000 i underhåll nu måste du vara glad tack elin..." stod det. Hann bara tänka, Herregud, så kom nästa. "Det kommer att komma tillbaka....Men bara du är nöjd elin".

Vad sjutton trodde han??? Att jag, ensam, skulle kunna ha barnen på heltid och klara det ekonomiskt utan att få pengar från honom??? För ett par månader sedan så sa han vid upprepade tillfällen att jag skulle få båda barnbidragen från den dagen jag började ha barnen på heltid. Misstänker nu att han tyckte att det skulle räcka och att jag skulle tycka att han var jätteschysst som gav mig det.

Vet inte hur jag någonsin ska kunna få vår relation att fungera!! Jag vet ju för sjutton inte ens vem han är längre. Hur ska man kunna samarbeta med någon som har ett humör som svänger hej vilt?? Och nu planerar han dessutom att hämnas för att jag begär något som jag har rätt till enligt svensk lag. Ja.... jag saknar ord!!

Barnledig

Inser att jag borde lagt mig för en evighet sedan. Men det går bara inte att ta steget och hoppa ner. I morgon börjar min sista barnlediga vecka. Efter den så kommer mina barn att bo hos mig på heltid. Spännande! Läskigt! Underbart!! Min Samuel ska börja skolan! Det är så häftigt!! O idag innan han somnade så tappade han sin andra tand. Han har kämpat hela dagen med att få loss den eftersom han absolut ville tappa den här o inte hos sin pappa. Den första tanden tappade han nämligen där. Såå häftigt att få vara med om!!! I natt kommer tandfen och hälsar på.
Det är verkligen häftigt att vara mamma!!

Tjaaa....

Idag har jag haft en "om-jag-ändå-dag". Herregud va trevligt jag skulle ha om jag ändå....

UNDERBART! FANTASTISKT! LJUVLIGT!

Alltså... jag kan komma på hur många ord som helst som beskriver den här sommaren!!! Det kan vara anledningen till att mina besök här blivit minst sagt, sällan!!! Jag tillbringar de flesta dagarna vid vattnet och njuter som aldrig förr.

Jobb? Tjaa... det ser fortfarande inte ljust ut på mediemarknaden, men skam den som ger sig!!! Känner att det skulle vara häftigt att vid 25 års ålder (ok då.... kanske inte helt korrekt siffror, men det känns ju helt ok att skriva ålder 25 faktiskt) kunna få ett riktigt arbete och försörja sig själv!!

Nu ska jag packa en väska med handdukar och badkläder för mina barn, som i denna stund är på väg från Kolmården med sin farmor och faster Sara, önskade att få gå och ta ett kvällsdopp när de kommer hem. Badningen lämnar jag dock över till barnen. Jag är en alldeles för stor badkruka för att bada så här på kvällskvisten!!!

Så där då!!!

NU har jag fått mitt internet.

Det tog ju inte så himla lång tid!!????????

Sitter o väntar på att någon ska ringa på min dörr och gå in o tapetsera om min lägenhet. VILL FÅ DET GJORT NUUU! Hade ju tänkt att göra det själv, men jag blev tveksam på mitt tapetseringskunnande och bangade helt enkelt på det! Vore ju trist om jag var tvungen att göra om allt. Dessutom är det ju skönt om någon annan gör det åt mig. Kanske kan de även hjälpa mig att borra upp lite hyllor o sånt i de här betongväggarna!?? Ska bara hitta personerna för jobbet!!!! HALLÅÅÅÅÅÅÅ!!!!!???


Har även fått en försmak av min årliga höstdeppighet. Hur det nu är möjligt när det är 30 grader varmt ute? Tror det beror på att jag sett träd med gula löv, sett fåglar flyga i ett stort V och hört syrsor på kvällarna (har hört att det är ett tecken på att hösten är på väg). Så nu börjar alltså min höstångest! Önskar att den här årstiden var längre. Vill inte att det ska bli kallt o hemskt igen. Vill ha sommar o sol längre!!!!! Har i alla fall bestämt mig för att försöka ta till vara på varje sekund som solen skiner resten av sommaren. Måste samla energier!!
Måtte solen skina några veckor till....

Färdigflyttad...

ÄNTLIGEN har jag flyttat. Trivs hur bra som helst. Väntar bara på att få hjälp med tapetseringen av hela lägenheten. Vågar nog inte mig på att göra det själv tror jag. En stor nackdel är att mitt Internet fortfarande inte kopplats in. HUR LÅNG TID KAN DET TA EGENTLIGEN??? MORR!!!!! Sitter nu uppe hos grannen o kollar igenom alla mail o passar på att skriva lite här medan barnen ligger våningen under och sover (hoppas jag). Har i alla fall, trots Samuels vattkoppor, fått njuta lite av den underbara sommarvärmen som var förra veckan. Mår helt underbart, fantastiskt bra när det är så där varmt. Skulle kunna ha så jämt!! Nu måste jag springa ner till barnen igen!! Får se när jag har chans att titta in igen.

Uppdatering

Det märks att det är sommar. Jag är mindre vid datorn nu. Eller också kanske det beror på att jag håller på att packa ner hela min lägenhet och håller på att flyttstäda den. Samtidigt!!
På lördag går flyttlasset och sen får vi se när jag kommer in på Internet igen. De är ju inte direkt snabba vid flytt av abonnemang... MORR!

Det ska hur som helst bli fantastiskt skönt att få flytta. Där kommer de i alla fall inte att bygga några restauranger (hoppas jag). Är så vidrigt less på att bli väckt av att de borrar varje morgon kl. 07:00. O lagom till att jag flyttat härifrån så är de klara. Borde få äta gratis på båda restaurangerna i resten av mitt liv!! Under mina två år som jag bott här så har de nämligen lyckats bygga, inte mindre än två restauranger under mig! Så just för tillfället tar jag hellre risken och flyttar till huset där de tror sig ha fått bort alla giftormar och spindlar. Pest eller kolera...???

I övrigt händer det inte mycket. Jag väntar och väntar och väntar på att sommaren ska komma. Efter dagarna med högsommarvärme så vill jag bara ha MER!! De säger nu att sommaren är på väg och att det ska bli varmt i helgen. Tror tyvärr inte att jag kommer att ha tid att njuta av värmen då, men jag hoppas den ska hålla i sig ett par dagar till så jag kan få njuta lite.

Oviktig??

Just nu har jag en känsla av att inte vara viktig. Inte tillräckligt för att prioriteras åtminstone...

Jag gillar inte att känna så!!!

Familjen bakterie!!!!!

Solen skiner!! Och här ligger vi med streptokocker (stavning??). Samuel var först ut i helgen med hög feber och ont i halsen. Trodde inte att det var någon fara eftersom hans halsont gick över relativt snabbt. Så i tisdags så blev jag tvärdålig och idag fick jag penicillin (men.. vilka konstiga ord och stavningar det blev nu då!) Hämtade barnen på dagis idag och då visade det sig att även Ebba blivit sjuk under eftermiddagen. HÄRLIGT!!!! I morgon väntar alltså ännu en dag på vårdcentralen!!!

UNDERBART!!

ÄNTLIGEN! har vi fått sommar. Det är helt fantastiskt!!! Njuter varje sekund. Idag har jag och barnen varit på Parken zoo hela dagen. Vi har strosat omkring och kollat in alla djuren, åkt karusell och lekt i Fantomenlandet. En helt ok dag med andra ord!!

Nu ligger vi i soffan och kollar på den lilla kycklingen. Alla tre är utmattade. Är ju inte riktigt van vid värmen än, så det känns. Dessutom tyckte barnen att det var morgon kl halv sex i morse. Jag kan säga att jag absolut inte höll med. Inte ens lite!!!!! Halv sex är mitt i natten för sjutton!!!

I morgon ska vi nog åka till Parken zoo igen. Och då kanske vi ska ta och bada lite. Åtminstone barnen. Är inte helt redo för bikini än!! (kommer jag någonsin att bli det tro??)

Dilemman...

Jag har ett problem. Skulle behöva råna en bank eller nåt. Vill ha en bra och rolig sommar med mina barn, men det är inte ekonomiskt möjligt! Låt oss säga att jag rånar en bank och åker fast. Kan jag få en lindrigare dom om de tittar över min ekonomi och inser att det inte är möjligt att leva så här??? Eller finns det något annat jag kan göra? Funderar på att sälja något organ annars som jag inte är i så stort behov av... (om de nu inte är helt trasiga förstås) Kanske skulle jag åka över till Danmark o sälja några ägg?? Ska ju ändå inte ha fler barn...

Fasiken att det finns en baksida med allt det här. Åker jag fast så får barnen en mamma som sitter inne. Säljer jag ett organ så kanske jag kommer att behöva det längre fram. Säljer jag ägg så kommer det att finnas en massa halva "mig" i världen!

Ska kanske dra nåt gammalt över mig istället. O det är ju inte svårt. För något nytt har jag ju inte!!!

Fast... det är iallafall rätt mysigt när solen lyser

Och nu...ut i arbetslivet!!!

Hade min sista lektion igår!! Känns konstigt! Tanken är nu att jag ska ge mig ut i arbetslivet och armbåga mig fram tills jag får det jobb jag vill ha!! LÄSKIGT!!! Hur gör man?? Vad kan jag??


Skolan är verkligen en skyddad verkstad!! Kanske ska jag hitta något att plugga till hösten också....??

Vart är världen på väg???

Maskerade, svettiga, läskiga män vinner melodifestivalen!
Albanien är tydligen de enda som förstår sig på musik!
Hockey är tydligen något som tar över och är viktigast än något annat!
Man "odlar" giftormar i ett förråd under lägenheten jag ska flytta till!
Man spränger restaurangen som ligger under mig där jag bor nu!!

Jesus... börjar bli riktigt orolig!!! Är det mig det beror på eller har jag bara otur??

Eisa peitää... Soumalainen areninen kitos???

...så var 2006 års melodifestival avslutad. O jag måste erkänna att det absolut inte blev som jag ville...jag trodde väl aldrig att ett par monster som gått vilse från maskeradfesten, och som antagligen stinker fruktansvärt skulle kunna ta hem det här....även om jag hade mina aningar att de skulle kunna skrälla. Annelie och jag har suttit och skrikit, vrålat och varit allmänt arga över de mycket skumma poängen som delades ut. Nu när det är över (o jag har en fruktansvärd huvudvärk) så måste jag säga att en femteplats är helt ok. Men det bästa var väl iallafall att inte Litauen med den epileptiske skumme mannen lyckades ta sig förbi oss.

Vi har redan bestämt oss för att börja spara pengar och åka över nästa år. Vi tänkte kombinera det med en spakryssning över först. Känns som om det kan bli en hit.

Ikväll smäller det!!!!

Äntligen är det dags för årets stora melodifestival. Jag o Annelie har laddat upp med frukt (verkar vara i en fruktperiod nu...) av olika slag och viktväktargodkända popcorn. (Beach 2006 är alldeles för nära) Dessutom hoppas vi på sms-kontakt med vår bästa schlagervän Fredrika. (vännen... du är inte bara en schlagervän. Du är mycket mer än så!)

I torsdags var det semifinal och till o från måste jag säga att det var extremt...hmmm... intressant. Den värsta låten (möjligen den värsta någonsin??) var Litauen. En gäng gubbar som trodde de var väldigt roliga. Den ena av dem fick dessutom ett epileptiskt (hur stavas det nu då) anfall och jag kunde inte annat än att sitta o gapa. Låten gick dessutom vidare och då måste jag erkänna att jag trodde att de andra länderna röstade fram de sämsta låtarna för att minimera konkurrensen.

Sen har vi Turkiet. En blond rugguggla med tatueringar som sjöng "super star". Hon gick också vidare. Åter igen ett mållöst gapande!

Andorras körsångare stod och dansade i värsta raffsettet. Det påminde om det jag hade på mig under min bröllopsklänning. (om jag nu någonsin gift mig vill säga *förtränger*)

Till sist har vi Ryssland. Den otroligt snygge (var då??) fotomodellen som ansåg att vitt var färgen som gällde. I slutet av låten hoppade det dessutom upp en helvit mager tjej ur den vita flygeln. Förstod inte riktigt vad hon gjorde där??

Mest pinsamt var nog ändå Islands Sylvia Night som blev totalt utbuad när hon tog plats på scenen. Att hon sedan, dagen efter hon åkte ur tävlingen, anklagade Carola att ha haft sex med en av festivalens chefer i en bil utanför sitt hotell, var om möjligt ännu mer pinsamt. En skandaldrottning med andra ord. Kanske är det så att hon är Islands Victoria Silvstedt?? Vem vet!

Nu är det hur som helst bara att hålla tummarna och hoppas att Carola tar hem det här. För i så fall vet jag tre brudar som kommer att sitta längst fram nästa år i Globen och njuta!!!!

Vad som helst för mina barn!!

Har stått i regn i 2½ timme på barnens dagis våravslutning. Sång, tipspromenad, korvgrillning och annan underhållning. Barnen har sprungit omkring i sina regnkläder och hoppat i vattenpölarna och föräldrarna har hysteriskt försökt att hålla värmen med diverse varma drycker. Usch, vilket gräsligt kallt och blött väder. Längtar tills jag får hoppa i ett varmt bad. Ska snart få trötta barn i säng!!!

En liten fundering bara...

Vad är det som gör att alla måste bygga restauranger precis just under min lägenhet??????? Och varför måste de börja vid sju på morgonen just när jag är barnledig??????

Mer romantiktorka??

Jaha... Nyligen hörde Hemmets Veckotidning av sig och nu var det dags för Hemmets Journal.
Borde verkligen få en resa till Aruba för det här.... Eller?? ;)

Fruktfrossa!!!!

Finns det något bättre att ta till när uppsatser och hemtentor hänger över en och stressen är så tydlig att man bara vill skrika!!!!!!?? Jag har handlat i stort sett varenda frukt som Hemköp idag hade att erbjuda och nu finns det inget (??) som kan få mig att göra något annat än att sortera mina högar och sätta fart. Nästa helg är det examen!!! Herregud!!!

Chefer

Fick den här fantastiskt roliga berättelse idag!!!

Chefen

När kroppen skapades ville alla kroppsdelarna vara chef. Hjärnan sade: Då det är jag som kontrollerar alla delar och tänker för alla, måste jag vara chef. Benen sade: då det är vi som bär människan dit hon vill och utför det som hjärnan ger en vink om, så vill vi vara chef. Ögonen sade: Då det är vi som ser till att inget händer och varnar Er när någon fara hotar, så vill vi vara chef. Och så fortsatte händerna, hjärtat och lungorna - alla med samma yrkanden att få bli chef. Slutligen begärde arslet att man skulle välja honom till chef. Alla kroppsdelarna skrattade och tyckte att idén var fullkomligt absurd - att ha ett arsle som chef. Arslet blev mycket ilsken, slöt ihop sig, tjurade och vägrade att överhuvudtaget fungera. Till följd av detta fick hjärnan feber, ögonen skelade och gjorde ont, benen blev svaga och händerna hängde slappt ner. Ja till och med hjärtat och lungorna fick svårt att fortsätta arbeta.Till slut vädjade alla kroppsdelarna bönfallande till hjärnan och trots allt låta arslet få bli chef.Och så blev det - alla andra kroppsdelarna får uträtta arbetet, medan arslet bara leker chef och endast åstadkommer en massa skit.

Sensmoral: För att bli chef behöver Du inte vara geni, bara ett vanligt enkelt arsle.

Ett boktips!!!

Nu kommer ett lite "trevligare" inlägg idag. Känner att jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om de där två, men det är sant att det stjäl bara energi av mig! Så nu måste jag bara dela med mig av en bok som jag håller på att läsa. Som ni vet (åtminstone många av er) så har jag diverse skitmycket att göra i skolan, men jag råkade börja läsa den här och nu kan jag inte lägga ifrån mig den.

Boken heter Sömntuta och är skriven av Mark Billingham. Den handlar om en seriemördare, vars metod inte är att döda dem, utan framkalla en stroke hos sina unga, kvinnliga offer och göra så de blir totalförlamade. Man får följa polisernas kamp, med det bästa är att man även får ta del av den enda överlevande tjejens tankar. Hon kan endast, och knappt det, kommunicera med ögonblinkningar.

Köp den! Låna den!! Läs den!!!!

Förvånad idag igen!!

Igår trodde jag faktiskt inte att hon skulle kunna sjunka lägre ner. Men jag hade fel!!!! SJUKT!!!

Hur kan hon bara????

Jag kan inte förstå hur man kan vara otrevlig mot någon vars man man haft ett nio månaders hemligt förhållande med och därmed splittrat en hel familj??? Borde man inte vara lite ödmjuk då?? Det är för mig helt otroligt att hon har mage att vara otrevlig mot mig... o dessutom inför mina barn!!!

Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att sluta att bli förvånad över de där två...

Fruktansvärt vidrigt!

Jag har tittat på Efterlyst när de tog upp fallet med den 10-åriga pojken Bobby. Herregud va jag grinade!!! Jag kan inte förstå hur människor kan göra så mot en liten försvarslös pojke. En pojke som dessutom hade ett handikapp och därför endast befann sig på en fyraårings nivå.

I slutet av programmet diskuterade de mammans och styvpappans eventuella straff. Ett normallångt livstidsstraff är ca 5 år. Som längst kan man få 20 år. I det här fallet så är det inte ens säkert att de får ett sådant hårt (????) straff eftersom det kanske inte var så att de var ute efter att döda Bobby, utan att det "råkade" bli så.

Jag blir så upprörd!! De borde få bli utsatta för samma tortyr som denna stackars pojke blivit. Det finns inte ord som kan beskriva hur vidrigt det är. Hur vidriga dessa människor är. Arg, irriterad, frustrerad... you name it... kan man bli på sina barn. Men det här!!!???

Nej!! Det svenska rättssystemet suger!!!!!!!!!!!!! Skulle inte förvåna mig om någon av dem kommer att skriva en bok om skiten också...

En helt vanlig dag

Morgon
Samuel flippar över att han inte fick skriva på mobiltelefonen först. När han väl fick skriva på den så vägrade han och ligger i sin säng och grinar tills vi ska gå till dagis.

Eftermiddag
Hämtar barnen. Går till Hemköp för att köpa mellis-mys. Samuel flippar över att han inte får en studsboll för 10:- och ställer sig och grinar vid Hemköps entre´. Jag skäms, men vägrar!
Hemma blir Samuel vrålförbannad på Ebba för att hon förstört bilbanan varav han drar i hennes tröja så hon nästan kvävs. Vi äter mellis och efter det ryker barnen ihop igen och Ebba biter Samuel på armen. Samuel biter tillbaka. När jag ska prata allvar med dem båda och förklara att det absolut är förbjudet att bitas skyller de på varandra. Säger till Ebba att det var dumt av henne att bitas först och att det var därför som Samuel bet tillbaka. Då säger hon: Samuel bet mig håjdare. Titta häj!!! (Hon visar ett rejält bitmärke på armen) Sen säger hon: Jag vill inte lyssna på dig mamma näj du äj så däj otjevlig och inte lyssnaj på mig. Sen springer hon in på sitt rum, smäller igen dörren och låser den. När hon bestämt sig för att komma ut till soffan igen så skriker Samuel: Du får inte vara här!! Du får inte sitta bredvid mig!!! Och hon slår till honom hårt och så är bråket igång igen....

Och klockan är bara fyra.
Herregud va det är skönt att jag får vara barnledig ibland!!!

Är det torka på romantik??

Alltså... det måste vara romantiktorka i medierna! Nu har även Hemmets Veckotidning hört av sig och vill göra ett reportage om mig och Roger. Enligt mig (o även Roger) så känns det som att det räcker nu. Folk har läst om oss redan. Hur intressant kan det vara egentligen??

Kanske skulle vi börja ta betalt för att vi ställer upp. En lyxkryssning i Karibien, en vecka på lyxhotell på Aruba... (ja, jag vet! jag har en livlig fantasi, men drömmar är allt jag har att ta till när det är trist o grått)

Antar att det enda vi kan få är en prenumeration på tidningen... *suck*

Förbannade sjukvården!!!!!

Idag har jag haft vidrigt ont. Det värker så jag håller på att bli tokig. Har försökt plugga, men jag kan ju inte koncentrera mig. Nu har jag så ont att jag måste gå o lägga mig ner.

Det gör mig så fruktansvärt arg. Om jag ändå inte hade opererat bort min gallsten så hade jag sluppit det här nu. Fattar inte vad de har gjort?? VAD är det som värker så förbannat?? Varför kan de inte göra något utan säger att det inte finns mer att göra?? Något måste det väl ändå finnas... Jag håller på att bli galen på det här. Kommer det här aldrig att gå över?? Det har gått lite mer än ett år nu och det är fortfarande inte bättre.

Förbannade jäkla sjukvårdsskit!!!!!! =:(

Tur att jag inte är snygg!!!

En kompis sa till mig, när vi pratade om att vår gemensamma vän blivit överfallen och utsatt för våldtäktsförsök när hon var i Barcelona, att så går det när man är så snygg som hon är. Hade du och jag gått där Elin så hade de inte ens lyft på ögonbrynen. De hade inte ens sett oss.

Hur ska jag tolka detta?? Tjaa... min tolkning av det hon sa är att jag är ful!!!
Finns det något annat sätt att tolka det på???

Var ska jag börja??

Klockan är strax efter nio på morgonen. Jag är barnledig. Ska inte iväg nånstans på hela dagen. Framför mig ligger tre travar med böcker, kollegieblock och artiklar. Vilken ska jag välja??

• Hög 1. C-uppsats om fågelinfluensan. En kritisk diskursanalys som skulle ha varit färdig i januari.
• Hög 2. A-uppsats i pedagogik i arbetslivet. Ska vara färdig 28 maj.
• Hög 3. En hemtenta i pedagogik om förändringar i arbetslivet. Ska även den vara färdig 28 maj.

Det jäkliga är att alla dessa ska helst vara färdiga före den 28 maj eftersom tanken är att jag ska ta min examen då. Men just nu stirrar jag bara på dessa tre högar och skulle mycket hellre vilja gå ner på stan en stund. Kanske ta en fika eller nåt....

Tillbaka till verkligheten igen

Påsken har varit superskön. Helt fantastiskt att få se solen litegrann. Har till o med kunnat sitta ute stundvis. Är nu tillbaka i Falun igen och får mina barn om en timme. Samuel är tydligen sjuk igen. Blev för övrigt väckt av en kompis i Ludvika som berättade att jag o Roger är på hela Ludvika tidningens framsida. Tack o lov i del två, men i alla fall. Så jag antar att vi även är i Falu kuriren idag. Känner att efter detta så måste jag vara extremt tydlig när jag säger att det räcker med reportage om oss nu! Folk har redan läst det.
Måste ner på stan o ta ut medicin idag så jag får väl säga att det är tur att jag har barnen med mig. De får bli mitt stöd!!

Hur som helst är det underbart att vi äntligen verkar gå mot våren! Det är sol och fåglarna kvittrar. UNDERBART!!!!

GLAD PÅSK!!!

Denna helg kommer jag och Roger att åka ut till hans sommarställe och bara njuta av lugnet. Inga barn så långt ögat når. Bara vi två! Det ska bli så underbart!

GLAD PÅSK TILL ER ALLA!!

Gissa ordspråken

Någon som kan gissa vad det är för ordspråk egentligen???

"En med avseende på volym och massa minimal anhopning kan upphäva jämvikten hos en vida större, å rullande transportanordning vilande anhopning materia av icke närmare specificerad natur"

"Kvaliteten hos ett genom extraktion av animaliska och/eller vegetabiliska komponenter i ett genom upphettning aktiverat fluidum framställt nutritivt preparat förhåller sig omvänt till numerären hos de i produktionen engagerade kulinariskt skolade personer"

"Den som uttalat ljudkombination som betecknar primär position i alfabetisk ordning må även uttala sådan kombination som betecknar nära efterföljande position"

I mitt nästa liv vill jag bli en björnhona!

Om jag var en björn, så skulle jag sova hela vintern. Jag skulle göra absolut ingenting i 6 månader.
Det skulle jag kunna leva med.

Innan jag gick i ide, skulle jag vara tvungen att äta tills jag rullade.
Jag kan leva med det också.

Om jag var en björn, skulle jag föda två barn (som är lika stora som en valnöt) och detta skulle ske när jag sover. När jag väl vaknar upp så skulle de vara halvvuxna, mjuka och urgulliga.
Det skulle jag definitivt kunna leva med.

Om jag var en björnmamma, så skulle mina barn veta att jag menar allvar! Jag skulle slå ner alla som plågade mina barn och om ungarna inte uppförde sig så skulle jag kunna slå ner dem också.
Jag kan leva med det.

Om jag var en björn, FÖRVÄNTAR sig min make att jag morrar när jag vaknar. Han förväntar sig också att jag har håriga ben, dålig andedräkt och överflödigt kroppsfett.

Japp!!! Jag vill vara en björn...

Första gången avklarad!

Har nu lämnat mina barn till deras pappa för första gången i Stockholm. Detta innebar alltså en 2½ timmes tågresa. Med en miljard (ja, jag överdriver men det kändes som det) väskor och två barn som inte orkade gå hade vi en fantastisk tur att få hjälp av en kompis till stationen. Därmed var steg ett avklarad. Sedan försökte jag att hålla dem roade under hela resan. Som tur var fick jag sällskap av min syster och det var en mycket glad överaskning.

Väl framme i Stockholm var det en mer eller mindre disktrase-liknande mamma som klev av tåget och överlämnade till pappan. Sedan tog jag tåget till Eskilstuna.

Resan blev svindyr och barnen kommer absolut inte gilla att åka tåg varje gång de ska till sin pappa. Men som tur är så blir det nog bara två gånger i månaden eftersom han från o med nu inte kommer att ha barnen mer än 8-10 dagar varje månad.

Detta innebär att det är dags för mig att börja bråka om underhåll också!
HALLELULJA!!!! Mera bråk!! Precis vad jag hoppas på....

Världens bästa man!!

Min underbara man lagade DVD:n igår. Han skruvade isär den och så gick den att titta på igen. Tack Roger! Du är bäst!!!!!

Psykbryt!!!

Bröt ihop totalt! Barnen har haft sönder DVD:n. Den kommer inte att gå o laga. Såna saker får mig att totalt klappa ihop o bara grina. Varför går allt sönder? Kan ju inte köpa något nytt... Har sagt det förr o jag säger det igen: Jag HATAR pengar!!!

Trots, bråk, uppkäftig...

Min 5½ åring har hamnat i det typiska 6-års trotset. Allt jag säger ifrågasätter han eller säger tvärtom. Säger jag att det är Bolibompa nu, så säger han nej. Han har dessutom en stöddig attityd överhuvudtaget. Kan förstå varför det kallas lilla tonåren.
Fick höra av en bekant igår att det går över innan han fyller sju. Men det är ju en klen tröst. För då är det ju Ebbas tur att bli sex.
Hur många såna här "faser" kommer de in i egentligen? Hör nästan något typiskt för varje ålder. Men det är väl som man säger : Var ålder har sin charm!!

Det kan inte vara sant!!

När jag kom upp i morse så var det alldeles vitt ute. Som om det inte var nog så toksnöade det också!! Det kändes som värsta vinterdagen!! Visserligen snöade det igår också, men det var mer åt blötsnö och det mesta smälte bort på en gång. Men idag har vi alltså vinter igen! Fruktansvärt deprimerande!!!!!!!

Samma regler gäller?

Idag ska min exman ta barnen. I vanliga fall lämnar jag dem på dagis och han hämtar, men idag är Samuel sjuk. Tänker då (mitt dumma nöt)att hans regler vid överlämning även gäller mig så jag antar då att även jag får lämna dem kl. 10:00. Men inte då!! Nej.. när han ska ha barnen då är det halv två som gäller. Jag frågar då honom, trevligt, hur det kan komma sig att han lämnar barnen kl. 10:00 när de är sjuka eller dagis är stängt, men att jag ska behöva vänta ända tills kl. 13:30? Han blir då skitförbannad och slänger på luren. *suck*

Hans humör håller på att göra mig galen!! Det går upp o ner så fort att jag omöjligt kan hänga med. Ena dagen är han sååå trevlig (o det är då han oftast ber mig att ta barnen extra), sen så vänder det lika fort igen och han blir hur otrevlig som helst! Vad är det som gör att han beter sig så här?? Värsta borderlinepersonligheten ju!!

Det slutade iallafall med att han skrev ett sms o sa att han kommer kl. 12:15. Det är väl bara att hänga med i hans svängar antar jag... Men Jesus, va less jag är på det!!!!!

Äntligen lön????

Inser redan nu, dagen före lön, att jag redan är pank!!

Kommer ju att bli kanon med tanke på att det är en hel del födelsedagar och sånt kommande månad!! *suck*

Inte helt vuxen än...

Idag hittade jag en länk till vuxenpoängtestet

Det visade sig att jag fick 21 poäng av 61 möjliga!! Då har jag väl all rätt att känna mig yngre än vad jag faktiskt är... Eller???

Undrar

Åter igen så måste jag ifrågasätta hela mig och undra hur i helsike jag kunde gifta mig och skaffa barn med en sån jubelidiot. Att vi inte ens kan samarbeta när det gäller barnen är helt sjukt. Han beter sig som om han tror att hela jordaxeln går genom hans arsel!!!! Blir galen!!!

Fruktansvärt!!

Jag måste bara säga det att magsjuka är det absolut värsta jag vet. Får nära döden upplevelser varje gång...

Attackerad av en osthyvel!

När jag igår skulle plocka ihop och göra lite fint tills mina vänner skulle komma på te och macka-mys så blev jag attackerad av min osthyvel. Det var blod i hela köket och barnen blev jätterädda och sprang och hämtade handdukar, papper och plåster. Själv trodde jag att jag skulle svimma. Har aldrig varit med om att en osthyvel kunde göra ett sånt djupt hack rakt in i fingret och att det kunde blöda så mycket. Idag gick jag förbi en kompis som kollade på det och konstaterade mer eller mindre att jag skulle ha åkt upp till sjukhuset igår med det. Vi gjorde det bästa av situationen och med sin lilla "sjukhuslåda" lyckades hon tejpa ihop det.

Undrar om jag ska lägga ner städningen ett tag kanske. Förra veckan slog jag i lilltån så den blev knallblå och nu det här! Kanske är det ett tecken!!???

Vad tänker jag med??

Jag har tjatat sen i november om att jag vill att våren ska komma. Våren får mig att må bra! Dropp från taken, asfaltsfläckar utan snö, tussilago (lite tidigt än kanske), sol som värmer.. Allt det där. Och så idag så är det faktiskt en sån dag. Och vad har jag gjort? Jag har legat på soffan och sovit till TV:n nästan hela dagen.

Shame on me!!!!!!!

Vi har alla olika sätt att be om kärlek

Ebba: Mamma, ska jag kjäkas på dig ellej??
Mamma: Nej, det tycker jag verkar äckligt!
Ebba: Dumma dumma mamma
Mamma: Säger ingenting. Andas!!
Ebba: Äj du döv ellej??Mamma!!! Kjama mig då. Jag äj ju ledsen!
Maaammaaa äj dum!! Tjösta mig då!!!!
Mamma: Suckar och går till soffan för att krama henne.

Vad säger man?? Det är tur att vi ber om kärlek på olika sätt...

Tankar om rensning

Hur mycket skit samlar man på sig egentligen?? Har gått igenom skåp o sånt idag o inser att jag har hur mycket "jöppel" som helst! Saker som "det här kan vara bra att ha någon gång" eller "åhhh....den här var så fin och jag har så mycket minnen till den så den måste jag bara spara".


Varför är det så?? Varför är det så svårt att kasta saker??

Vad kan jag göra??

Mina vänner mår inte bra!! Den ena är toklåg och gråter hela tiden. Hon känner sig så himla ensam, ledsen och sviken. Den andra har det svinjobbigt i sin relation och de missförstår varandra så de mår dåligt båda två.

Jag önskar så att jag kunde göra något, men jag vet inte vad jag kan göra mer än att lyssna?? Om jag kunde önska mig något så skulle jag önska att mina vänner fick må bra! Jag tycker att båda två har lidit färdigt nu. De är INTE värda att må så här. Att ha det så här.

Känner mig så maktlös....

Borta bra, men hemma bäst!

Anlände till Faluns tågstation kl 10:05, ca 35 minuter försenad. Tågresan från Sala till Falun tillbringade jag i en vagn där värmen inte fungerade. Alla satt med jackor på sig. En del hade t.om mössa och vantar. Extremt omysigt faktiskt. Tydligen så hade tågtrafiken strulat hela natten och morgonen. Men nu är jag i alla fall hemma igen. Exmannen kom över med barnen kl halv tolv och var på sitt allra bästa humör. Extremt kort och otrevlig. Dessutom lämnade han tillbaka Samuels supermandräkt, som Samuel fått av sin mormor, i en plastpåse full med kräks på. Mycket trevligt!!! Åter igen undrar jag hur sjutton jag har kunnat bo ihop med honom...

What comes around...goes around...

Det är dags för mig att inse att jag antingen sköt ihjäl en buss full med nunnor i mitt tidigare liv. Eller också var jag helt enkelt Hitler.... Nåt har jag gjort iallafall!!!!

Eskilstuna-Falun=omöjligt???

Försöker att ta mig hem. Kollar alla möjliga sätt, men som minst tar det 5½ timme att åka från Eskilstuna till Falun i morgon. Vad är det för problem?? Varför går det inga tåg?? Det är ju helt sjukt det här! Hade ett tag tänkt att åka hem på eftermiddagen idag, men det gick inte så bra det heller. Det tåget skulle ta över fem timmar det också. Kanske blir det att förlita sig på tummen för första gången i mitt liv i morgon o hoppas att jag når Falun i ett ok skick.

Ja, ja... någon gång ska ju vara den första...

Att städa lönar sig INTE!

Hade lite tråkigt o orkade kanske inte fokusera på min kritiska diskursanalys så jag bestämde mig för att städa lite. Saken är den att jag inte är hemma och då behöver man ju faktiskt inte göra det. Men jag tänkte överraska lite. Börjar med att hämta brödrosten som stod kvar i vardagsrummet efter gårdagens lilla myskväll. På väg in till köket slår jag lilltån i en stol och det gör så ont att jag tappar brödrosten som flyger iväg och går sönder. Avbröt genast städningen, men jag lyckades i alla fall dammsuga upp alla smulor som åkte ur brödrosten (hade ingen aning om att en brödrost kunde innehålla så mycket smulor faktiskt).

Jag har nu bestämt mig för att dra lärdom av detta och fortsättningsvis tänker jag inte städa om det verkligen inte behövs, eftersom det rent utsagt är en fara för hälsan (och för inredningen med tydligen).

En knallblå tå och en trasig brödrost blev resultatet!!!

Dags att ta sig i kragen!!

Nu måste jag sätta igång med c-uppsatsen. Känner mig helt fantastiskt omotiverad, men den måste ju bli färdig snart. Det är ju inte så lång tid kvar nu tills jag tar examen och då vore det ju roligt att faktiskt få en fil. kand i medie- och kommunikationsvetenskap. Annars vet jag inte om jag nånsin kommer att ta tag i det här. Men det känns så himla segt... Vet inte var jag ska börja. Har 12 artiklar framför mig som jag ska genomföra en kritisk diskursanalys på och redan där vill jag lägga ner o ta det en annan dag.

Men nu MÅSTE jag helt enkelt göra det!!!!! MÅSTE!!!!

Man borde leva som Anna Book

Anna Book har blivit vald till årets kvinna. 36 000 läsare har röstat på henne som en kvinnlig förebild.

"Jag vägrar ta på mig rollen av någon annan. Det finns ett skönhetsideal som jag inte ställer upp på. Skinny kroppar och stora bröst, jag tycker att man ska vara sig själv. Det är personlig utstrålning som räknas".

Alltså.. om man ändå kunde tänka så. Om man ändå vore nöjd med hur man ser ut. Anna Book har, enligt mig, en otrolig utstrålning och hon verkar enormt levnadsglad. O det verkar som om fler med mig tycker samma sak. Jag undrar bara hur hon bär sig åt. Hur gör man för att acceptera hur man ser ut? Jag skulle vilja leva livet som Anna och njuta av det... Häftigt!!!

Tramadol- en höjdare!!

Alltså... om det är så här det känns att vara smärtfri, så måste jag säga att tramadolen är det bästa som någonsin uppfunnits. Inser först när de går ur kroppen hur jäkla ont jag har i vanliga fall.

Jag är så glad! Känns som en ny värld har öppnat sig!! Love it!!

Teorier om plogmännen

Jag måste ha missat att det har snöat sen plogbilarna hade sin fest utanför mitt fönster. När jag tittar ut genom fönstret så ser jag inte att det har snöat ens en liten flinga. Men ändå så kom det en plogbil och körde utanför mig i morse kl 05:55!!! Varför då?? Jag har några teorier:

1. De får en skaplig OB före kl 07:00
2. De vässar sina "skopor" mot asfalten så de bli ordentligt vassa.
3. De gillar att väcka människor. Eftersom de måste vara uppe så får ingen annan sova heller.
4. De har nyss tagit "snöplogskörkort" och tycker fortfarande att det är hur kul som helst.

Funderingar

Samuel: Mamma, är det farligt med avgaser?
Mamma: Ja
Samuel: Varför då?
Mamma: För att man kan bli förgiftad om man andas in för mycket avgaser och sen är det inte bra för naturen heller.
Samuel: Nähä.. O det är farligt att tugga på träd också, för de kan gå av och ramla ner på huvudet.

Våren är på väg??

Idag är det ju riktigt varmt. -12 idag mot gårdagens -17. Det går ju framåt!

Plogmannen från gårdagskvällen klarade livhanken, men det endast på grund av att ett större antal plogmän uppslöt till någon sorts plogfest utanför mitt fönster och tillsammans lyckades de ploga bort den minsta lilla snöflinga som hamnat på vägen. Är osäker på att jag skulle ha lyckats slå ner dem allihopa. Festen pågick i alla fall till halv två och då hade även båda mina barn blivit väckta ett antal gånger!!! *morr*

"Kvinna ströp man i plogbil"

Det kommer att bli morgondagens rubriker i tidningarna om inte de snarast lägger av att ploga bort is och dylikt från vägen exakt utanför mitt och barnens sovrumsfönster!!!!!!!

KALLT!!

För att vara mars måste jag säga att -17 är lite väl kallt. Trodde jag skulle förfrysa kinderna när jag gick till dagis med barnen. Gick sen och skulle dricka kaffe med en kompis på ett fik här i stan. Där var det ingen idé att ta av sig jackan. De hade endast 14 grader där inne. HUVVA!! Blev många koppar kaffe. Skulle sen ha gått till skolan för att prata om ordet "förändring" i sex timmar, men värken i magen är extremt påtaglig just nu så jag bestämde mig för att vara hemma. Börjar verkligen ledsna på den här värken nu!!!

På eftermiddagen kom Annelie förbi. Jag och barnen köpte blommor till henne för att muntra upp henne lite nu när hon är så himla låg. O det har hon all rätt att göra!!! Önskar att vi någon gång fick lite lugn och ro och kanske en aningens flyt i livet. 2006 ska ju, enligt oss, vara vårt år!! Banne mig!!!!

Trött, trött, trött...

Är det årstiden eller varför är jag så vidrigt trött hela tiden?

En relativt snöfri dag

Det har knappt snöat alls idag vilket nästan känns overkligt efter ett konstant snöande på slutet. Tog med mig barnen ut på gården och satte på dem längdskidorna (deras nya intresse). Där åkte de runt i djup snö och även tränade på att åka nedför en liten backe. Ibland ramlade de och då var de mindre glada kan man säga. Jag försökte hålla mig från att inte tappa humöret totalt när skidorna gång på gång åkte av och jag höll på att förfrysa fingrarna när jag skulle spänna fast skorna igen. Räddningen kom när grannen öppnade sitt fönster och barnen hörde att Piff o Puff var på TV. Då sprang vi in för att kolla på det.
Ibland ÄR verkligen TV hur bra som helst!!

Det går utför med melodifestivalen

Då var ännu en deltävling över. Gårdagens låtar måste jag säga var under all kritik. Vad gjorde operetten där? Och hur sjutton kunde den gå vidare till andra chansen? Det är ju bedrövligt. Det fanns det ju inte direkt någon låt som var bra! "Pudlarna" känns ju bara som ett försök att upprepa Norges bidrag förra året, vilket inte jag tror är möjligt. Hittills känns det inte som om vi fått fram något bidrag som kan få Sverige att kvala in i finalen. Tragiskt!!!!

PANIK!!

Det är den 4 mars idag och mina pengar är redan nästan slut!!!! Måste fixa ett extrajobb. Undrar just var jag kan hitta ett sånt...??

Är så himla less på att leva under existensminimum!!!!

Tillbaka i morfindimman

Idag har jag hämtat ut Tramadol igen för att kunna fungera normalt igen. Har konstant värk efter en misslyckad (??) gallstensoperation. Enligt personskaderegleringen har inte läkaren gjort några fel, varav jag kan se mig i stjärnorna efter ersättning. Men något fel har hon ju gjort. Jag vaknade upp ur narkosen och kunde inte röra mig eller ta ett djupt andetag, utan hyperventlilerade tills jag höll på att svimma. De var tvugna att spruta i mig morfin och ge mig syrgas tills det släppte. Detta höll i sig i tre dagar. Sedan kom värken!!!! Och nu har den hållit i sig i lite mer än ett år. Har gått på smärtmottagningen här i Falun och provat det mesta som finns, men inget hjälper. Nu har de sagt att det troligen är kroniskt och att det kommer att vara så här.... Och ändå är det ingen som gjort något fel!!????

Så idag började jag med de lömska, beroendeframkallande tramadolen igen. Det är ju bara de som fungerar ordentligt. Så nu sitter jag här och känner att jag är inlindad i bomull och tycker livet är rätt så great... Men jag känner mig ändå så himla ledsen över att det blev så här. Jag vet att pengar inte tar bort värken, men det skulle åtminstone vara lite plåster på såren.... Tycker att det är för jävligt rent ut sagt!!!!!!

Krisjournalistik eller journalistik i kris??

Jaha.. då var även Galna kosjukan här. Herregud vad medierna har mycket att gotta sig i nu. Fågelinfluensan och BSE. Mums!!!
Kan inte låta bli att tänka på hur medierna agerade 1986 när det konstaterades några fall av difteri i Göteborg. Då orsakade medierna panik och köerna var milslånga vid vaccinationscentralerna och det slutade med att vaccinet tog slut. I verkligheten var smittan helt under kontroll och någon risk för att en epidemi skulle utvecklas fanns inte eftersom den svenska befolkningen hade fullgott vaccinationsskydd. Men den "lilla" detaljen glömde medierna tydligen bort.

Det är bara att hoppas på att medierna lärt sig något av det eller om de tänker köra samma race

O så finns det människor som kommer ihåg en...

Jag ringde på en annons idag till ett par som söker en central trea här i stan. O eftersom det är precis vad jag har så tänkte jag ge det en chans. Vad händer? Jo.. När jag presenterar mig så säger mannen:" Men.. Elin... gick inte du social linje på gymnasiet?" Jag svarar att det stämmer bra. Då berättar han att han var syokonsulent på skolan och att han kommer ihåg mig!!!!?? Tänk att en syokonsulent kommer ihåg mig efter 16 år!!! Undrar just om det är positivt eller negativt....

Morgon. IGEN!!!!???? Dessutom med halv snöstorm!!! Vad är det som händer???

En fantasivärld

Jag funderar på att jag ska skaffa mig en fantasivärld. Jag menar... en värld jag kan fly till när min nuvarande värld stinker. Jag skulle exempelvis kunna ta till den när jag ska skriva min uppsats. I min fantasivärld är jag, sedan länge färdig med uppsatsen om fågelinfluensan, och lyckades även klämma till med ett VG. I min fantasivärld har jag tillräckligt med pengar så det faktiskt räcker till mat åt mig och mina barn hela månaden. I min fantasivärld har jag redan gått ner de kilon som jag vill tappa och tränar dessutom på ett gym regelbundet, eftersom jag har de pengar som behövs för att köpa ett sådant. I min fantasivärld ligger jag på en strand och solar i Thailand istället för att varje dag frysa och dra vagnen i snödrivor och snöstorm.

Inser att jag kan göra en evighetslång lista. Jag tror verkligen att jag ska skaffa mig en egen liten mysig, romantisk, perfekt värld!!!!!

Angående mitt tidigare inlägg så funderar jag på att börja "bloggbanta". De fåtal som faktiskt är inne och besöker sidan kanske kan peppa mig till att gå ner de kilon jag skulle vilja tappa. Finns det "sluta-röka-bloggar" så kan jag väl köra en "tappa-mina-kilon-blogg" Eller!!??

Dagen blir bara bättre...

Efter morgonens extrema, förlamande trötthet gick jag upp till skolan och var på möten där fram till eftermiddagen. Efter det sprang jag ner på stan för att leta efter mysbyxor som jag kan skrota i här hemma. Har haft en FFF-dag idag och upplevt mig som grotesk i speglar och skyltfönster, vilket har varit extremt otrevligt. Hämtade barnen och när vi kom hem kröp jag i mina nyinköpta mysbyxor. Då kommer min underbara dotter fram till mig och säger: "Mamma, du ser lite tjock ut". För att verkligen markera det hon säger så klämmer hon mig i sidan och förklarar att det är där jag ser tjock ut. MEN TACK SÅ MYCKET!!!!! Jag vet att barn är ärliga, så jag måste säga att den satt som en knytnäve rakt i magen.

Inte nog med det. Jag får ett mail från min exmans hyresvärd där hon skriver att han kontaktat honom idag och påstår att jag kan ta över hans lägenhet från den 1 april. Jaså, det kan jag?? I och för sig ifrågasatte hon det och ska ringa mig i morgon, men jag kan inte låta bli att undra var han fått det ifrån. Slutar aldrig att förvånas över denna människa och hans fantasivärld!!

Så nu blir det stenhård diet och träning hemma och ett intenvsivt letande efter en hyresgäst till min lägenhet!! JIPPIII!!! Vilken fantastisk dag det blev!!!!

Funderingar om morgonen

Jag kan faktiskt inte förstå varför morgonen måste börja så här okristligt tidigt. Vaför måste dagen börja när jag sover som skönast??
Måste säga att jag tycker det är aningen fisigt!!!!!

YES!! Äntligen har jag lyckats få in en bild på mig!!!! Det tog tid. Men skam den som ger sig!!!

"Blommor o bin för de små"

När jag skulle lägga mina änglar idag så frågade Ebba (4 år) var hon och Samuel var innan de kom in i min mage. Jag svarade lite svävande att de var på något vackert ställe och väntade på att få komma in i min mage. Men då sa Samuel (5 år): "Jag vet!!!!! Vi var såna där.... som en ballong med ett snöre..... GRODYNGEL!" Jag började skratta och då tittade Ebba allvarligt på mig och frågade. "Men... hur kom vi in i dig då??" Innan jag hann svara så berättade Samuel precis hur det går till.

Inte visste jag att barnen visste så mycket om det här... HERREGUD!! De börjar bli stora!!!

Bekräftelse är ju alltid skönt att få

Idag har jag varit på ett samtal med familjeenheten angående mig och mina barn. Jag och Johan hade kontakt med dem när Ebba var nyfödd och Samuel var drygt ett år. Det gav jättemycket då och jag har nu förhoppningen att det ska göra det även denna gång. Känner att jag skulle behöva nannyjouren här för att få vår vardag att fungera bättre än vad den gör idag. Det som var intressant med att träffa dem idag, var att de kommer ihåg mig och därmed även Johan. Detta låg definitivt till min fördel då de minns att han absolut älskade sina barn.... bara han fick träna och jobba på krogen i första hand. De gav mig enormt mycket credit för hur jag trots alla motgångar med Johan borta varannan vecka i Stockholm, Johan med sin träning, Johans otrohet coh slutligen en fruktansvärt jobbig skilsmässa. Trots detta har jag ju ändå lyckats få mina barn att bli fantastiskt goa och väluppfostrade. Problemet är dock att de kanske inte riktigt är sådana hemma hos mig. Nu när Johan väljer att flytta från barnen till Stockholm och jag blir ensam med barnen skulle jag verkligen behöva hjälp med små saker som kan få vår vardag att bli bättre med mindre bråk och tjafs.

Jag gick iallafall från familjeenheten och kände mig så peppad inför det här. Sprang och handlade för att hinna hem till kl 16:45 när Johan skulle lämna barnen. Han mådde inte bra och jag lovade att ta barnen en dag tidigare, men inte före 17:00(!) Jag vet inte om han kanske har lite svårt för klockan för han ringde på förmiddagen och förklarade att han skulle komma 16:45. Jag sa att det var ok, men inte tidigare, eftersom jag gärna ville komma hem först och packa upp efter att ha varit i Eskilstuna i två dagar. 16:37 kom han med barnen och hade inte med sig de pengar han lovade att ta med sig. Istället frågade han om jag tyckte att Samuel började bli lite tjock. Jag tittade frågande på honom och skakade bara på huvudet.

Kanske tycker han att Samuel ska börja träna. Jag menar.. han är ju ändå 5½ år nu. Kanske borde han "deffa" också så han kommer i form? ELLER VAD???

Måtte inte Johans träningsbesatthet föras över till Samuel.....

Skallerorm anyone??

Satt och bläddrade i Eskilstuna-Kuriren när jag drack mitt morgonkaffe och där berättade de om en butik i Eskilstuna som säljer exotiskt kött. Det fanns en hel del att välja på. Känguru, krokodil, zebra, kamel och sist, men inte minst, Skallerorm!! Man får också se en bild på en ihopringlad skallerorm i förpackning. Denna smarriga delikatess kan man alltså köpa för endast (!!) 1000 kr/kg. Nu undrar jag verkligen om det finns folk som köper en skallerorm och serverar?? Hur ska den tillagas? Hittills under mina 33 år har jag aldrig sett ett recept där skallerorm är en av huvudingredienserna. Men visst, det kan ju vara jättegott. Fast precis som med sniglar, som sägs vara en fantastisk smakupplevelse, är jag rätt säker på att jag inte kommer att prova på att äta skallerorm inom... låt oss säga.... de närmaste seklerna!!!
HUVVA!!

Kanske lite sent nu

Alltså! Jag måste erkänna att jag inte är en hockeyfan. Kanske heller inte så intresserad av att titta på sport på TV:n i största allmänhet. Men dagens hockeymatch... Herregud så spännande det var. De sista minutrarna kunde jag knappt andas. Och nu är OS slut.... Precis när jag började tycka att det är riktigt roligt!!! (ja.. förutom när de ställer in Bolibompa och ändrar tiden för melodifestivalen alltså) Detta innebär att jag som vanligt är för sent ute. Jag är likadan när det gäller modet. Först när det börjar bli "ute" har jag vant mig så pass att även jag kan tänka mig att sätta på mig kläderna som finns. Och då är det också för sent!!

Jag undrar faktiskt lite över om det finns något mellanting mellan totalt vrålpoppiga modekläder och tantvarning??

Har äntligen fattat hur jag lägger in bilder här. Så här är en bild på mig, Annelie och Fredrika. Jobbar fortfarande med att få in en bild under profilen.... Mystiskt det där! O jag bygger webbsidor på fritiden... Shame on me!!!!

Konsekvenser av sitt handlande... Eller???

Vaknade i morse och kunde knappt ta mig ur sängen. Det gör såå ooont!!! Träningsvärken har slagit till ordentligt. Jag och Annelie gick upp och åt mysig frukost och kollade på film. Till min stora förvåning hade jag Bridget Jones II utan att veta om det. Har jag köpt den? När gjorde jag det i så fall? Börjar jag bli så gammal att jag tappar minnet?
Efter frukosten slöade vi i soffan ett tag och sedan åkte vi och handlade lite. Nu väntar jag på att barnen ska komma hem igen.

Ikväll är det melodifestivalen igen. Dessvärre är den ju klockan sju, så jag såg till att köpa upp mig rejält med "mutor" till barnen. Min förhoppning är att jag ska få hela utan att barnen flippar ur. Kanske kommer Annelie tillbaka hit också och kollar på den med mig och sedan sover kvar. Det vore ännu mysigare.

Kvällen igår var lyckad. Jag och Annelie har alltid roligt när vi är ute. Men dessvärre innebar det vissa negativa konsekvenser. Vakterna på Harrys är nog inte helt friska och verkar inte ha ett eget liv att fokusera på, utan fokuserar på andras liv istället. Men det är väl så i en sån här liten stad där alla känner alla antar jag. Fast jag undrar verkligen vad det är som gör att de är så fantastiskt intresserade av vad andra gör... Kanske behöver de lite spänning i tillvaron och önskar att de istället för att "bara" vara vakt, jobbar för Interpol eller något sådant. Vad vet jag.....?

En mammas prioriteringar

Idag har jag varit på stan och handlat. TILL MIG SJÄLV! Ångesten kommer krypandes eftersom jag vet att barnen också behöver kläder. Men det är så sällan som jag faktiskt köper något till mig själv. Det blev ett par jeans, ett bälte och två par skor. Det blev 1500 kr. USCH, va mycket pengar!

Jag vet att det händer något med mammor när de fått barn. Helt plötsligt är det näst intill omöjligt att gå ner på stan och köpa något till sig själv. Det slutar faktiskt oftast med att man kommer hem med kläder till barnen eller också ingenting. Men idag kände jag verkligen att jag ville köpa något till mig själv. Att jag behöver kläder är ju inte direkt en överdrift....

Så nu sitter jag här med färg i håret och väntar på att Annelie ska komma. Vi ska dricka vin och gå ut på Harrys. Förhoppningsvis kan jag dricka bort min ångest...

Träningspasset från helvetet!

Idag tog en killkompis till mig med mig upp på gymmet här i stan. Till saken hör att jag, efter en misslyckad gallstensoperation, inte tränat det minsta det senaste året.
Vi skulle köra lite lätt sa han. ELLER HUR!??
När han står bredvid mig och säger: "kom igen Elin, tio till orkar du", då är jag inte den som ger upp. ALDRIG! Så där står jag på gymmet i 1½ timme och tränar rygg, rumpa och baksida armar och känner att benen håller på att vika sig under mig.
När passet väl var över skulle jag stretcha. Jag lade mig på en madrass och där låg jag tills Anders kom och hjälpte mig. Orkade inte röra en kroppsdel. När han höll på att slita i mina ben och armar så fick han till och med påminna mig om att andas. Jag var helt slut!!!!! Men det var fantastiskt roligt och skönt!
Som tur är för honom så har han nu åkt upp till Sundsvall. För jag misstänker att jag kommer att få stora problem att ta mig ur sängen i morgon och ännu värre blir det nog på lördag. Det finns en risk att jag ringer honom då och kräver att han ska komma hit och hjälpa mig med barnen.
Hur som helst så är jag jätteglad över att jag fick följa med honom upp. Jag lärde mig massor och det var fantastiskt skönt att äntligen få röra sig lite. Dessvärre kan jag inte träna magen, men rumpan fick sig ju en rejäl omgång och det är ju tur eftersom en vän till mig kommenterat den och förklarat att den är alldeles för slapp och borde bli lika fast som hennes. (Underbart det är med "ärliga" vänner) Så mitt mål är nu att få till den här rumpan!

Men kanske inte i morgon, på lördag, söndag....Måndag ska jag bort.... NÅJA! får väl bli efter det nångång då....

Grubbel...

Grubbel... finns det egentligen något ord som beskriver något så bra som just det?
Jag har insett att jag är en grubblande person och jag måste säga att det oftast känns totalt meningslöst att grubbla när man iallafall oftast inte kommer fram till något. Det är oftast när jag ska sova som min hjärna sätter igång och grubblar. Runt i huvudet far det tankar som jag oftast inte kan stoppa, utan det verkar nästan som om de har ett eget liv. (hmmm.... påminner nästan lite om mina trojanska hästar nu när jag tänker efter)
Inser att jag skulle vara ett ess i skolan om jag tillbringade lika mycket tid till mina studier som jag gör åt mitt grubbel. Tänk om det ändå var så att jag istället för dumma tankar gick igenom pedagogiken. Eller ännu bättre! Om jag skrev lite på min c-uppsats som ännu inte är klar och som ligger och stressar mig för fullt. Jag skulle ju bli klar med uppsatsen på.... 3-4 nätter. Det vore ju kanon!!!!

Men nu när jag även tillbringat en hel dag att försöka analysera, strukturera och skriva ner mitt grubbel så undrar jag. Är det bara jag som grubblar så här eller finns det flera likasinnade där ute någonstans?? Eller är det bara tjejer (vägrar att kalla mig för kvinna. Låter som jag är huuur gammal som helst) som grubblar? Gör killar aldrig det? Jag önskar att det fanns en bok som hette: "Grubbel for dummies" eller: "Hur du (an)vänder ditt grubbel".

OM det skulle finnas liknande böcker, så tar jag tacksamt emot tips på var jag kan köpa dem!!

Sömnbrist

Jag satt hemma här med en kompis som har 3 barn. Vi kom in på sömnbrist, vilket vi ofta gör. Mina barn är relativt stora nu så jag får faktiskt sova rätt bra på nätterna. Visst.. min dotter Ebba kommer in till mig varje natt och kryper ner i min säng och tumlar runt ganska rejält. Sedan vill hon även ligga väldigt nära. Helst PÅ mig. Då kan det vara rätt svårt att sova. Min son kommer också in ibland och lägger sig, men inte varje natt. Men skriknätterna som jag hade de första 3 åren kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka. Min kompis är dessvärre fortfarande i det, fast det har blivit bättre de senaste två månaderna.
Jag vet precis hur hon har det. Känslorna sitter utanpå kroppen och det räcker med en vänlig blick och frågan: "hur mår du" så bryter man ihop totalt. Att man dessutom totalflippar över saker som kan verka oväsentliga, gör ju inte heller saken bättre för familjesituationen.
Vad är det som gör att det alltid (ok.. oftast) är mamman som hamnar där? Varför drabbar det inte papporna?
Jag minns själv hur det var. Min ex man klagade konstant på att han var trött och jag mitt dumma nöt lät honom få sovmorgon på sovmorgon, middagstupplurar och sovnätter. Själv så var jag tacksam om jag fick sova åtminstone en timme extra efter att barnen vaknat och att jag kunde lägga mig en stund o sova på dagen. Men det var väldigt sällan som det inträffade.
Är man som mamma för snäll? Eller är det så att vi mammor inte tror att papporna är kapabla att ta hand om barnen? För mig blev det så att jag hellre gick upp och tog allt det där istället för att ha en grinig och trött man hemma. Men det gick överstyr.
När jag väl fick en sovmorgon så tog det oftast bara en timme innan han släppte in dem till mig för att väcka mig. När jag sedan kommit upp ur sängen gick han och lade sig istället. Då hade han ju gjort sitt tyckte han...

Att inte få sova är ett välkänt tortyrredskap och innan man själv varit där så kan man omöjligt föreställa sig vad det gör med kroppen och psyket. Det är fruktansvärt och inget jag önskar någon! Eller... Jo... mina barns pappa skulle allt ha behövt känna på det lite....

Slutet gott...

Idag pratade vi om skillnaden mellan utbildning och bildning. Dessa begrepp klargjorde vi på 10 minuter, men ändå skulle även den här dagen utnyttjas till max för att diskutera dessa två begrepp. Åter igen undrar jag varför??
Sedan måste jag även säga att med tanke på att vi faktiskt läser pedagogik så borde väl ändå lärarna vara åtminstone lite pedagogiska. Men tyvärr är det inte riktigt så. Att dela in klassen i tre grupper tar ungefär 30 minuter. Att det sedan slutar med att vi är 13 i en grupp när det står i alla pedagogikböcker att man max bör vara 6 personer verkar ingen av lärarna reagera på. Det fick vi själva ta upp med dem. Hela undervisningen känns en aning ostrukturerad tyvärr. Hur som helst så tillbringade vi våra 30 minuter i gruppen att diskutera OS, bekämpningen av trojanska hästar och trasiga mobiltelefoner. (Ok.. jag erkänner.. Det var mina hästar och min mobiltelefon som diskuterades)

Nu på kvällen har jag och mina underbara vänner varit ute och käkat på en nyöppnad thailändsk restaurang. Vi hade mycket höga förväntningar då den faktiskt upplevs som väldigt lyxig. Men våra förväntningar grumlades en aning då vi först fick vänta i över en timme på maten och när den kom in så saknades jordnötssåsen till Annelies kycklingspett med jordnötssås och mina cashewnötter till mina wokade grönsaker med cashewnötter. Därmed väntade vi tills vi fått in de saknade tillbehören och kastade oss över den fantastiskt goda maten. När vi väl ätit upp så var vi inte mätta!! Det fanns bara en sak att göra. Vi betalade och sedan sprang (det gjorde vi faktiskt) över gatan och hem till mig för att dricka kaffe och äta smörgåsar!!
Vår teori om de missar som gjordes är att restaurangen ännu lider av "barnsjukdomar". Den har inte ens varit öppen i en vecka och då är det tillåtet att saker inte flyter riktigt som de ska. Men däremot så borde portionerna varit större. Om inte annat så vill man ju alltid kunna okynnesäta lite. Bara för att det är så himla gott.
Men, men.. vi hade en kanontrevlig kväll (som vanligt) och har nu bestämt att detta ska vi göra minst en gång i månaden.

För övrigt kan jag berätta att mina trojanska hästar och deras föl nu är borta. Med lite hjälp av en kompis så motade vi bort dem. Det är såååå skönt att ha en dator som gör som jag vill igen!!

Då var det dags för skola igen

Ska snart upp till skolan. Är lite nyfiken vad vi ska prata om idag. Sist tillbringade vi 6 (!!) timmar med att prata om ett ord. Kompetens!! Vi satt i helklass, i smågrupper och i helklass igen och diskuterade detta enda lilla ord! Ok...jag vet att pedagogik är flummigt, men så här flummigt kunde jag inte ens ana att det är!!!!
Det känns som om hon ber oss att sitta i smågrupper för att hon ska kunna gå och ta en kopp kaffe eller nåt.
Det finns inget direkt svar på vad kompetens är, säger hon. MEN VARFÖR SKA VI DÅ SITTA OCH PRATA OM DET?? Vi sitter i 6 timmar och delar upplevelser med varandra som rör kompetens. Blir mer som en gruppterapi än en lektion. Visst är det intressant och höra vad andra har för erfarenheter, men det kan jag lyssna på när vi går och fikar eller äter lunch. Känns inte tokroligt att ta studielån för att ha gruppterapi en hel dag i veckan!!!

Men folk som läst det här tidigare säger att man kommer in i det så småningom. Det hoppas jag verkligen. För hittills har jag endast lärt mig två saker. Kompetens och konkurrens!
Längtar tills vi får en tenta så jag får göra något konkret istället för att bara flumma!!!

Den bästa förklaringen, enligt mig, om innebörden av pedagogik är:
"Man kan leda åsnan till vattnet, men inte få den att dricka"
(Tack Annelie. Svårare än så är det ju inte)

Virus och snö!!

Efter ett antal dagars slit med att få bort elaka hästar som galopperat in i mitt operativsystem ger jag snart upp. Hur sjutton ska jag bete mig för att de ska gå tillbaka till sin hästhage och stanna där?? Varför vill de hänga i mitt system och sabotera?? Finns väl bara en lösning och det är att lämna in datorn och låta proffsen ta över. Jag har under dessa dagar laddat hem i stort sett varenda gratisprogram som finns, för att märka att programmet antingen hoppar(!) över hästarna eller också hittar dem och erbjuder sig ta bort dem för endast(??) 300 kronor. Tur jag har föräldrar som insett hur viktig den här burken är för mig. De har tagit på sig att betala inlämningen där jag ska få ett nytt windows xp installerat och ett virusprogram till det. Det sorgsna i det är att jag kommer att förlora alla mina program som jag har inlagda!

Det är nu slutet av februari och min kropp skriker efter våren! Det snöar hela tiden och jag håller på att bli galen! Jag är en sann sommarmänniska som njuter av varenda gnutta sol jag får. Den här hösten och vintern har varit så låång. Jag vet att det fortfarande är vinter, men jag kan inte hjälpa det. Jag vill inte ha mer snö, jag vill ha dropp från taken, tussilago, sol som värmer och torra vägar. Det är inte direkt enkelt när mina barn skriker som galna och vägrar sätta på sig täckbyxorna när vi ska till och från dagis. Att de dessutom "skyller" på mig och tror att jag kan påverka årstiden gör det inte enklare heller. Jag, om nån, vill sätta på barnen tunna sommarbyxor och ett linne när de ska ut!! Men nu är det på något sätt så att mina barn tror att mamma kan fixa ALLT! Det är visserligen lite smickrande. Men inte när det gäller saker som jag faktiskt inte rår på. Däremot när de ber mig att rita en brandbil och jag fixar det (resultatet är inte det bästa enligt mig själv) så blir de så glada. Då känner jag mig faktiskt som en mamma som kan fixa allt!!
Mitt enda sätt att överleva denna årstid är att fly iväg till "playa del solarium" i tjugo minuter. Där får jag precis det jag behöver. VÄRME!!